Search result(s) - hatúd-kawát

pinangawatáy

Hiligaynon

(H) Stealing, cheating (of many). (see káwat).


radyográma

Hiligaynon

(Sp. radiograma) Radiogram, a message transmitted by radio. (see hatúd-kawát).


takáb

Hiligaynon

(B) To pilfer, steal, purloin, take secretly or stealthily. Anó ang tinakáb na? (Náno ang íya kináwat)? What did he steal? Gintakáb na ang mga sáb-a ko. Tinakabán na akó kang sáb-a ko. (Kináwat níya ang ákon mga ságing. Kinawátan akó níya sang ákon mga ságing). He stole my bananas. (see tákaw, káwat).


tákaw

Hiligaynon

(B) To steal, pilfer, abscond, purloin, take and carry away feloniously. Tinákaw na ang kálò ko. (Kináwat níya ang ákon kálò). He stole my hat. Indì mo pagtakáwon (pagkawáton) ang mga tanúm na (níya). Don't steal his plants. Natakáwan nánda ang páray nga diá. (Nakawátan níla iníng humáy). They stole some of this rice. Tinakáwan nánda ang páray nga diá. (Kinawátan níla iníng humáy). This sentence may be translated like the foregoing, but it may also mean: This rice of theirs is stolen property (is not the result of their labour nor the product of their land). (see takáb, káwat).


tíkas

Hiligaynon

To steal, pilfer, pinch, filch, purloin, take secretly, appropriate stealthily. Indì ka magtíkas sinâ. Indì mo pagtikáson inâ. Don't steal (pinch) it. Tiníkas níya ang íya páyong. He stole (took secretly) his umbrella. (see takáb, káwat, tákaw, kúhà, buúl).



tíkmà

Hiligaynon

To take secretly or unawares, to pilfer, steal, seize; to attack, come upon, assail, get hold of (said of diseases); to visit secretly, appear unannounced, come unexpectedly (for an investigation, etc.). Gintíkmà siá sang hilánat. He caught a cold. Tiníkma níya ang mga alagád sa amó nga sululátan. He paid a surprise visit to the employees of that office. (see tíkas, káwat, dúnggò, abút, sínuk).


transpórte

Hiligaynon

(Sp. transporte) Transport, transportation, conveyance. (see dalá, hatúd, dúl-ung).


1 2